Hur reglering av det offentliga rummet ter sig i sommarstaden. Typexempel Borgholm..

Med detta projekt titta närmare på hur man kan skapa en belysningsarmatur som skapar ett harmoniskt ljus till offentlig miljö inomhus, med en intressant design på armaturen. En belysningsarmatur som ger en ljusbild av ambient ljus för de som besöker lokalen. Resultatet ska vara en golvlampa för det offentliga rummet som ger ett diffust ljus som komplettera det allmänljuset man redan har i rummet. En golvlampa som gör det möjligt att flytta ljusbelysningen dit i rummet där man behöver den..

Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam.

Föreliggande rapport har två huvudsakliga delar. I den första beskrivs och diskuteras olika definitioner av begreppet Rum. I tillägg till rummet, vars beskrivning styrs av en fysisk avgränsning i en byggnad eller en volym, talas det här också om RUMMET som en sökt förklaring av den utsträckning i rummet som vi med längden på våra sinnens känselspröt tänks nå. Definieringen av Rumsbegreppet och diskussioner kring dessa, skapar sedan den kontext inom vilken nästa del av rapporten tar plats, nämligen formgivningen av en möbel. Fyra olika steg i brukandet av en möbel är det verktyg som beskriver förflyttningen av en möbel från ickebruk till bruk och därmed också från rum till RUM..

Hur reglering av det offentliga rummet ter sig i sommarstaden. Typexempel Borgholm..

Syftet med denna uppsats är att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesätt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett på två olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har använt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger på två förskolor. Studien har utgått utefter följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att främja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet är de tre områden som vi har utgått från och anser påverkar den skapande kulturen.

BakgrundBakgrunden tar upp tidigare forskning och erfarenhetsbaserad kunskap om leken och miljöns betydelse i förskolan. Artikeln av Gmitrova, Podhajecka och Gmitrov (2009) tar upp rollekens betydelse för barnen och pedagogers förhållningssätt. Rönnermans teorier om utvecklingsarbete ligger till grund för undersökningen.SyfteVi vill undersöka hur barn och pedagoger på en förskola responderar på en förändring i en del av barnens lekmiljö.MetodUndersökningen är en aktionsforskning vilket innebär ett utvecklingsarbete av ett problem. Intervjuer med pedagoger och barn samt flera observationer har utförts för att få fler perspektiv av förändringen. Intervjuerna har gjorts med tre pedagoger och åtta barn i åldrarna fyra till fem år.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet.

Offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla människor, det är reglerat i lagstiftning och det ger människor rätten att vistas i en stad på samma förutsättningar. På delar av Stora torget i Linköping är det offentliga rummet begränsat av bland annat uteserveringar. Syftet med examensarbetet är att undersöka det offentliga rummet och dess innebörd i staden. Dessutom ska examensarbetet undersöka skillnader mellan det offentliga och det privatiserade rummet. Målet är att förklara fenomenet det offentliga rummet samt förstå sambandet mellan fysisk utformning och dess påverkan på livet i det offentliga rummet.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

?Min magiska värld? är en textil installation avsedd att fungera som en sagohörna i ett bibliotek för barn i förskoleåldern. Med utgångspunkt i 3 mönster skapas en fantasivärld som möter barn på bibliotek. Mönstrade ylletyger har tillverkats för att sedan filtas och placeras i rummet. Meningen med mönstren är att skapa en känsla av skog, harmoni och delaktighet i rummet..

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva resonanser mellan 20 Hz och 200 Hz, såväl teoretiskt som genom mätningar, i studion vid avdelningen för Ljud & Vibrationer vid Luleå Tekniska Universitet. Den variabla Helmholtzabsorbenten Varitune V-4 undersöktes med avseende på dess öppningsstorlek i förhållande till resonansfrekvens inne i resonatorns volym. Studion är utrustad med nio stycken variabla Varitune V-4 absorbenter för låga frekvenser. Detta gjordes i syfte att föreslå den kombination av öppningsstorlekar vilken resulterar i störst dämpning av problemresonanser rummet. Resultaten visar på svårigheter att bevisa effekten av den lågfrekventa dämpningen i rummet, utom för resonans mellan tak och golv..

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet låter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgångspunkt placerar jag mig själv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprätthålls i vårt samhälle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form låter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..